Tiden inne for å handle mat på nett!

Netthandelen økte med mer enn 25 % i de nordiske landene i 2007, men utgjør fortsatt bare 3 % av den totale omsetningen innen detaljhandelen. Det anslås at 50 % av detaljhandelen består av daglivarehandel (mat). Denne helgen har KF/ICA/COOP i Sverige sluppet nyheten at de kommer til å tilby kunder i Stockholm og andre storsteder å handle mat på nettet under navnet www.mataffaren.se (KF netthandel).

Ideen er ikke ny. Under internettboomen for seks, syv år siden forsøkte mange seg på matsalg over nett og trodde måten vi handlet dagligvare skulle endre seg for alltid. Men satsningene ble til fiaskoer og noen få aktører har fra tid til annen gjort fremstøt, men ingen har så langt lyktes. Nå virker det som om modenheten til handlerne i Sverige (Norden), endelig har nådd et tilstrekkelig nivå, og det er ventet at de største nå skal forsøke å ta andeler i et voksende marked.

I tiden som kommer kan vi nok forvente at brukervennligheten for disse nettbutikkene blir bedre (eksemplet Netextra.se og Retthjem.no er vel ikke så flott og enkel som Amazon enda), og enklere å bruke. Utvalget kan også bli større når flere kunder kommer til. Prisene for hjemkjøring ser ut til å ha stabilisere seg på 100 til 150 kroner om du bor i en by av en viss størrelse.

Endelig skal netthandelsmarkedet begynne å spise av de store andelene av detaljhandelen. Kan vi vente oss en vekst i netthandelen fremover på over 30 %?

Slik kommenteres hendelsen i Sverige denne helgen
“Det är två erfarna personer som ansvarar för den logistiska uppbyggnaden av KF Näthandel. Vd är Claes Hessel och Niklas Zeitlin har titeln vice vd. De gick bägge i höstas över från Netxtra, som vid årsskiftet köptes av Axfood.

Men Mataffären är ingen kopia av Netxtra. I sortimentet finns 7.000 artiklar. Mataffären samarbetar dessutom med lokala leverantörer vilket innebär korta leveranstider.
- När alla nätbeställningar har kommit in vid midnatt går de direkt vidare till leverantörerna, berättar Claes Hessel. Det innebär att vi inte kommer att få in mer varor än dem vi säljer och att varorna alltid är fräscha.

Her kan du kjøpe mat på nettet!

Sverige

• Netextra
• Mataffaren

Norge

• Retthjem

Skrevet om emnet den siste tiden

Matjätte ut på nätet (Dagens Nyheter)
Efter helgen slår portarna upp: matjätten KF drar i gång sin nya storsatsning på näthandel för Storstockholms konsumenter. Det nya steget tas trots tidigare magplask.

KF:s e-handel snart i gång
Detaljhandelsjätten KF drar inom några månader i gång sin storsatsning på e-handel med dagligvaror

KF smider hemliga e-handelsplaner (Aftonbladet)
Under stort hemlighetsmakeri förbereder detaljhandelsjätten KF en storskalig satsning på e-handel med dagligvaror. Dotterbolaget Coop är redan i full gång med näthandel i flera städer.

Oppdatering følger.

TeliaSonera s(v)elges!

Orange bekrefter torsdag at de nå vurderer å legge et bud på TeliaSonera. Selv tror jeg ikke de kan kjøpe TeliaSonera rent av, men at man får bytte aksjer i et nytt selskap som uansett vil kontrolleres fra Paris, men nå med en nordisk (russisk og tyrkisk) divisjon. Men hva betyr så dette?

På denne blogg har jeg antydet at de store nordiske selskapene er for små internasjonalt til å stå alene i et europeisk perspektiv og at man enten får slå seg sammen med sine naboer, eller bli solgt til de store på kontinentet. Det mest naturlige hadde jo vært at det ble TelenorTeleiaSonera, men da Rosengren, og Hermansen i 1999 ikke klarte å bli enige gikk ideen om en nordisk telegigant ”ur tiden” som svenske sier. Men riskokapitaliser som Christer Gardell har til norske aviser uttrykt de enorme fordelene med en nordisk telecom fusjon.

Telenor alene med Norden?
For Telenor og Jon Fredrik Baksås er dette ubetinget gode nyheter (rykter). Et Orange vil ikke kunne prioritere Norden på samme måte som hjemmemarked, slik TeliaSonera kunne. Hensikten med å slå sammen store selskap, er uansett å hente ut synerger i form av mindre administrasjon, felles tjenester, og interne systemer. Det kan jo uansett ikke bli slik at hovedkontoret legges til Stockholm!

Vi får følge utviklingen de nærmeste dagene. Den svenske staten eier mer en 30 % av TeliaSonera og kommer ikke til å selge sine aksjer nå, men med en underskrift er de medeiere (om enn små) i et fransk telecomselskap som har hatt problemer den siste tiden. Skal man lære av Vodofon sine forsøk på det nordiske markedet (med kjøpet av Europolitan) lover dette ikke godt. Uansett, telecom står ovenfor store utfordringer og vi kommer den kommende tiden til å se enorme konsolideringer mellom aktørene. Ikke minst kan man ane utfordringene for bransjen gjennom Nokias siste resultatvarsel (mer om dette her i DN.se og SvD.se). Aksjene for Telenor og Telia synker og de kan kjøpes på billigsalg for de aller største kapitalsterke aktørene på kontinentet (Orange, Vodafon, Telefonica mfl.).

Vi som jobber i Posten har fått høre at den Danske Posten egentlig lå an til å bli kjøpt opp av tyske staten (DHL), men valgte å konsolidere sin virksomhet mot naboene. Spørsmålet er om danskene ikke var klokere som valgte en Nordisk løsning fremfor enn utvanning av egen organisasjon (selvmord). Om sammenslåingen av Posten i Norge og Danmark ga 1-0 til svenske mot nordmennene, er det nå 1-1 og jevnt løp i krigen om norden…Hva blir det neste? En sammenslåing av Norske Skog og Stora Enso?

Les mer om spekulasjonene rundt et mulig salg av Telia her;

Dagens Nyheter
Telia-aktien steg kraftigt på onsdagsmorgonen. Strax före lunch accelererade uppgången till nästan tio procent. Rykten om ett kommande bud låg bakom kursrörelsen

E24.se

France Télécom bekräftar intresse för Telia Sonera
Efter gårdagens spekulationer bekräftar nu France Telecom att man tittar på Telia Sonera. “Om du frågar mig om vi tittar på ett antal företag, inklusive Telia Sonera, så svarar jag ja”, säger finansdirektören till Financial Times.

“Telia och France Telecom har anlitat mæklarfirmor
France Telecom har anlitat investmentbankerna Goldman Sachs och Merrill Lynch.

Storleken starkaste motivet bakom uppköpsrykten
Trots att det så här långt har varit svårt att påvisa några påtagliga synergier från gränsöverskridande telekomaffärer så förefaller i alla fall aktiemarknaden tro på att den franska operatörsjätten France Telecom ämnar lägga bud den svenskfinska hemmadominanten Telia Sonera.

Teliabud kostar20-22 miljarder eur
Prislappen på Telia Sonera i ett potentiellt bud från France Telecom kan ligga på 20-22 miljarder euro, avsevärt lägre än den uppskattning på minst 34 miljarder euro som den franska tidningen Le Figaro uppgivit.

Finska staten ovetande om fransk “Teliabud”
Den finländska staten har inte fått någon information om att France Telecom är intresserat av att köpa Teliasonera.

IDG

Teliasonera blir fransk
Telegiganten France Telecom vurderer å kjøpe seg inn i det nordiske markedet ved å legge inn et bud på TeliaSonera, ifølge den franske avisen Le Figaro.

Samene: de første nordiske borgerne!

Den siste tidens konsolideringer over landegrensene i Norden vekker spørsmålet om de fire nordiske landene er sterke nok til å overleve som selvstendige nasjoner på sikt. Økonomisk og politisk er de nok ikke det, og vi har nok bare sett begynnelsen av ytterligere (nordiske) sammenslåinger av de tidligere nasjonale gigantene innen sektorer som post, finans, telecom, skog og energi. Ideologisk (historisk), og delvis språkmessig, kan nok de ulike nordiske landene føre selvstendighetstanken en bit lengre. Spørsmålet er bare hvor lenge. Når får vi se en Nordisk stat?

Sameland
I nordområdene eksisterer alt et nordisk land, Sameland, som på tvers av landegrensene lever med felles språk, og kultur. Om man tar samene som utgangspunkt for begynnelsen på den nordiske stat må man begynne med å utvide det nordiske begrepet til også å omfatte deler av Russland. Nordkalotten, eller Sameland, strekker seg fra Nord-Trøndelag nede på midten av Norge (Østersund i Sverige) og hele veien opp til Kola-halvøya i Russland og følger en horisontal strek til den Russiske grensen over Finland og Karelen. Totalt finnes det om lag 60 000 samer i Sameland. Juridisk og historisk eier Samene rettet til jorda og naturresursene i dette området da de helt enkelt var i Norden før Europeerne kom, selv om praksis ikke er i nærheten av å vekke dette faktum (som i forbindelse med utbyggingen av oljefeltene; Snøhvit, uten for den nordnorske kysten).

Så langt tilbake som 6 000 år kan samene føre sine aner tilbake. De siste 100-200 årene har vært preget av at samene ikke har kunnet motstå nasjonalstatsbyggingen blant dagens nordiske land. Hele perioden er preget av undertrykking og assimilering. Man har tatt deres språk, religion og underlag for næring fra dem. Resultatet er at det i dag bor flere norske samer i Oslo enn hva det gjør i Kautokeino.

I Norge finnes det tre offisielle språk. Norsk bokmål, nynorsk og samisk. Samene har sitt eget parlament, men ingen makt. I Sverige og Finland er ikke samene anerkjent som urbefolkning slik de er i Norge. Med andre ord, har man gjort hva man kan for å utradere dette folkeslag i flere hundre år. Likevel har samene en naturlig, og viktig del i Norden som de eneste som lever slik næringslivet nå er på vei. Hva mer kan vi lære av dem?

Skrevet om Postfusjonen (DK/SE)

For alle som vil sette seg inn i hva som er skrevet i nordens aviser og magasiner om fusjonen mellom postverkene i Danmark og Sverige har jeg samlet det meste av artiklene. Enjoy!

Dagens Nyheter (Sverige)

Postjåtte på börsen innom fem år
Den danska och den svenska posten slås samman. De drygt 50.000 anställda erbjuds att köpa aktier inför en planerad börsintroduktion.

Ett naturligt steg
Samgåendet med Post Danmark ger Posten ny luft under vingarna. Med en framtida börsintroduktion ökar möjligheterna att växa på den europeiska marknaden.

Svenska och danska posten går samman
Svenska Posten och danska posten slås ihop. Det meddelades på en presskonferens på tisdagen.

Slaget om postmarknaden fortsetter
Slaget om den nordiska postmarknaden är långt ifrån över. Den svensk-danska postfusionen låg i luften och i Norge laddar nu den omkörda huvudkonkurrenten Posten Norge upp för nästa batalj.

Svenska Dagbladet (og E24.se)

Svenska och danska Posten slås ihop.
Posten och Post Danmark presenterar i dag en avsiktsförklaring om att genomföra en fusion mellan bolagen. Syftet är att skapa en stark nordisk bas och säkra samhällsservicen

Nya postjätten ska sättas på börsen
Överenskommelsen kring den nya svensk-danska postkoncernen rymmer en avsikt att ta bolaget till Stockholmsbörsen.

Dagens Industri

De leder den nya postjätten
Sverige och Danmark får dela på ledarskapet i den nya nordiska postkoncernen. Här är duon som får huvudansvaret.

Posten Danmark: Vi har ingen streikkultur
Kulturskillnaderna mellan Sverige och Danmark blir den största utmaningen vid sammanslagningen av den svenska och danska posten. Det säger Fritz H Schur som är tilltänkt ordförande i det nya bolaget. Om en vecka greppar han även ordförandeklubban i flygbolaget SAS.

Riskkapitalist bland Postens nya ägar
Svensk-danska postföretaget är en munsbit för CVC Capital, som äger av en fjärdedel i Post Danmark

FAKTA: Den nya nordiska postjätten
Det nya nordiska postbolaget blir en jättekoncern med över 50.000 anställda och en omsättning på 45 miljarder kronor om året.

Postjätte ska till börse
Den sammanslagna dansk-svenska posten ska börsnoteras - och det kan ske redan om tre år. “Det är en bra väg att gå. Det visar Telia och andra affärer”, säger näringsminister Maud Olofsson.

Danska och svenska Posten slås ihop
Svenska och danska posten blir ett gemensamt bolag. Postens vd Erik Olsson blir vd i den nya koncernen.

Facket positivt till sammanslagningen
Fackförbundet Seko, som organiserar cirka 30.000 postanställda, är positivt inställda till sammanslagningen. “Genom samgåendet blir vi mycket starkare. Vi får en mycket större marknad och det är positivt för våra medlemmar”, säger Sekos ordförande Janne Rudén.

Mr. Norden

Fritz Schur ble i forrige uke utpekt som planlagt styreformann i det nye svensk-danske postkonsernet som nå skal etableres. I et intervju med Dagens Industri i dag fremstilles han som nordens mektigste næringslivsleder. Schur tiltrådde denne uken som styreformann for kriserammede SAS, og sitter fra før som styrets formann i danske Dong, og har 13 års fartstid i Posten Danmark sitt styre.

Til Dagens Industri svarer Schur følgende på spørsmålet om alle felles nordiske statlige sammenslåinger er dømt til å misslykkes
- Nej, det tycker jag inte. Det finns exempel på bolag där det har gått bra, som Nordea och Arla. Det viktiga är att lära sig kulturskillnaderna mellan Danmark och Sverige. Som exempel nämner han ett samtal från Mats Jansson, när denne varit vd på SAS i två månader.

Som Mats brukar, ringde han tidigt på morgonen och frågade varför danskarna var så ovänliga. Vi är inte ovänliga. Vi har kanske mer temperament. Vi kan vara goda vänner trots ett bråk i ett styrelserum. Det är skillnad jämfört med Sverige där man är lugnare, mer formell och artigare.

Klassiske nordiske forskjeller
Også Svenske Dagbladets næringslivsseksjon på nettet, E24, har fått seg en prat med Schur om forskjellene og utfordringene for nordiske konsolideringsprosjekt:
-Den svenska kulturen är mycket uppbyggd kring konsensus. I Danmark är man mer för snabba beslut. Från svenskt håll kan det danska sättet kritiseras för att man fattar ett beslut, och sedan ett nytt beslut två veckor senare. Och jag tror att det ligger en del i kritiken från båda hållen.

Exemplen på bekymmersamma sammanslagningar över nationsgränserna är många. E24 kan på onsdagen rapportera om strömhoppen från den nordiska börsen OMX, vilket till stor del har den orsaken.

Som ett föredöme pekar Fritz Schur på Nordea.
-Det är ett fantastiskt bra bolag som finns i flera nordiska länder. Jag tycker att de har lärt sig väldigt bra.

-Kombinationen av privat och statligt ägande kan vara problematisk, men den kan också vara bra. Det skapar stabilitet, och gör att ingen försöker ta över bolaget.

På samma sätt värjer sig Fritz Schur mot den ständiga kritik som möter hans två koncerner.

-Både i Sverige och Danmark är det vanligt att man klagar på gamla och delvis statliga kulturer som SAS, posten och järnvägarna. Men jag tror att det för det bra med sig, att man som bolag måste leva upp till kundernas krav. Man har hela tiden en press på sig, och man talar mycket om detta inom SAS. Jag tycker att det svenska samhället har ett bra postbolag, och SAS är på väg åt rätt håll.

SAS er i rampelyset i dag på mange måter…

Norden: bare en gammel utslitt ide?

De nordiske statssjefene er samlet for å diskutere felles utfordringer på Riksgrensen i de svenske fjellene. En journalist skal tidligere i dag ha stilt spørsmålet om ikke begrepet Norden bare er en gammel utslitt ide.

Jeg satt å så på en et hyggelig intervju på SVT 24 hvor alle de fem statslederne gjorde hva de kunne for å opphøye betydningen av møtet, og ideen om Norden. Felles for dem, men Fogh Rasmussen i angrepsposisjon, var at samtalene og møtene nå måtte resultere i mer handling og mindre prat (da med en tydelig referanse til det tradisjonelle nordiske samarbeidet). Men på spørsmål om hva han konkret tenkte på ble han fort i villrede, og listet de få handlingsalternativ de nå satt og firte på. Den han nevnte var miljøet (klimakonferansen i København 2009) og den siste var et militært samarbeid.

Synd egentlig, for det finnes faktisk en hel rekke utfordringer som må håndteres for de nordiske landene, men på utsiden virker statsministerne alt for forsiktige til å ta muligheten som ligger fremfor seg. Så kanskje er den nordiske ideen utslitt og gammel likevel. For min egen del er jeg ikke overrasket. Hva med en nordisk visjon 2015? Skal man skape muligheter i regionen behøver man se på hva landene kan gjøre som rent faktisk er konkret og som vil kreve mot å gjennomføre.

Nordisk monopol
Høyhastighetstog og ett felles nordisk togselskap, sammenslåing av de gamle monopolene innen telecom (TelenorTeleiaSonera), og selvsagt Post/Logistikk. Videre anser jeg det som selvsagt at man ikke behøver fire/fem selvstendige militære kompleks for 25 millioner mennesker. Et annet område skulle være det mer åpenbare forskning, og akademia (slik svenske og danskene har gjort rundt Øresund).

Initiativene blir tannløse og lite visjonære som de fremstår nå oppe i Riksgrensen. Tonen er at det skal lønne seg for hver og en (ingen kameler skal svelges). Det skal ikke koste noen av partene nevneverdig. Dette er partnerskap (Kineserne kaller det joint venture) og ikke fremtidsrettet djervhet for historiebøkene.

Nordic Climate Cluster
Det beste eksemplet på tilldekket djervhet er lanseringen av Nordic Climate Cluster som ble presentert i går i forbindelse med det nordiske Davos-møtet. SaaB går i spissen for et nordisk miljøsamarbeid som skal sikre dem jagerflykontraken med nordmennene. Logikken blir at man kan vise velgerne og min generasjon businessfolk at man bryr seg om miljøet og et nordisk samarbeid, men bare så lenge det sikrer kontrakten (på noe så miljøuvennlig som jagerfly).

Så enn så lenge er det vel mye som tyder på at 40/50-tallistene oppe i Riksgrensen ser til at Norden fortsatt er en gammel og sliten ide. Men død er den ikke.

Oppdatering 09.04.08: I dag kom de første kommentarene på resultatet av Globaliseringsmøtet som ble avsluttet i Riksgrensen i kveld. Jeg samler dem under om du skulle være interessert. Noe konkret kom det jo ikke ut av det slik statslederne krevde av seg selv.

Dagens Næringsliv

Svenska Dagbladet

Nordic Climate Cluster

De aller største navnene innen svensk næringsliv har gått i teten for et unikt Nordisk miljøsamarbeid som lanseres mandag denne uken i forbindelse med det nordiske ministerrådets møte i Riksgrensen (selv om organisasjonen Nordic Climate Cluster ikke har noen offisiell knytning til Nordisk Råd, men kanskje vil ha det). I en eller annen pressemelding i helgen har de meddelet sine mål og visjoner og nettstedet www.e24.se har nappet på historien så det holder. Så vidt jeg kunne lese fantes det ikke en kritisk kommentar eller spørsmålstilling til prosjektet som bærer navnet “Nordic Climate Cluster”.

Men om man leser selve saken er det liten tvil om hva det svenske intiativet egentlig handler om, hør bare: “Projektet bottnar i det norska försvarets upphandling av nya stridsflyg, en process där svenska Gripen tävlar mot Joint Strike Fighter och Eurofighter. Saab fick under upphandlingsprocessen en förfrågan om att etablera ett långsiktigt civilt norsk-svenskt industrisamarbete, och Marcus Wallenberg (les: Sveriges mektigste finansmann) har sedan dess haft en nyckelroll under samarbetets framväxt. Saab har vikt 15 miljoner kronor för att säkra projektets inledande finansiering, men några formella kopplingar mellan Nordic Climate Cluster och Jasförsäljningen finns inte, enligt inblandade parter.”

Fortsatt noen som mener journalisten i E24.se ikke skulle sett noen problem i denne hyggelige miljøstiftelsen som viser seg være en del av anbudet svenske må oppfylle for å få bli med i kampen om å levere jagerfly til det norske forsvaret?

Vi kanskje må følge disse miljøkjempene i Nordic Climate Cluster fremover. Journalisten, Jacob Bursell, i E24 kanskje også burde ha noen som fulgte med hva han holder på med. Akkurat nå virker det som ha spiser lunsj med de store så de kan få betalt i ukritisk journalistikk på beste “sendeplass”.

Nordens Davos-møte

Nordisk ministerråd skal holde storstilt møte på Riksgrensen i Sverige denne uken. Av arrangørene er møtet forsøkt beskrevet som de nordiske landenes Davos (møte). Ingen liten ambisjon, men jeg tror flere en meg forstår hvor de vil. Det skulle med andre ord bety at den politiske og økonomiske eliten i Norden treffes noen dager for å knytte kontakter og utveksle erfaringer. Hva kan det komme ut av det?

Nordisk Militær Allianse
Diskusjonen har jo vært het rundt forsvarssamarbeid. Norge har jo sagt de kan tenke seg å gå i mot USA sine planer om at en del av rakettskjoldet skal legges til Norge. Det vil så fall være historisk. Norges suverenitet har så langt vært basert på USAs velvilje, og hva skal i så fall alternativet bli? Et utvidet Nordisk militært samarbeid skulle kunne være en slik basis. Det betyr i praksis at Norge kjøper JAS Gripen av svenskene og ytterligere legger press på USA som selvsagt vil fortsette å tvinge på dem F-16 fly. Svenskenes nøytralitet har stått sentral for hele det forrige århundre, men med soldater under NATO-komando i Afghanistan er det vel bara på papiret at svenskene ikke opptrer helt på linje med de andre EU-landene. Så hva skal det bli med den svenske nøytraliteten – er dette det aller siste kapitel (Palme vender seg brysk i graven)? Skal Nordiske styrker sikre Norske interesser mot Russland på Nordpolen og Svaldbard i fremtiden for å sikre oljen?

Posten, skogen og Telecom
For oss som jobber i Posten i Sverige er vi jo selvsagt opptatt av den seneste konsolideringen på logistikk- og postmarkedet i Norden når vi nå skal gå sammen med Post Danmark (selv om vi må vente til oktober før det formelt blir besluttet). Dette kan også bli et diskutert emne på Nordens Davosmøte, men mer tid kommer vel legges til uformelle (og fortsatte?) diskusjoner om samarbeid på Telecom-siden skulle jeg tro.

Det er mye som tyder på at det innen noen år vil være en realitet at Telenor og TeliaSonera vil agere som en. Enten at den ene kjøper den andre, eller at man igjen forsøker seg på en sammenslåing. To så sterke aktører blir for like og kostnadstunge å bære for de nordiske landene antar jeg. På kostnadssiden skal også utviklingen skje for begge selskaper fremover, og om man kan spare en, til to milliarder, på en sentral administrasjon (også den i Stockholm kansje?), og videre på utviklingen av fremtidens mobil/bredbånd er det jo ikke dette helt utenkt, og uklokt.

Siste rest av Norsk skogindustri (Norske Skog) er vel også et tema, da de nå deler verdensherredømme på papirsiden med finske Stora Enso, som sliter like mye som giganten i Norge.

Konsolidering, Konsolidering, Konsolidering
Sett fra mitt skivebord en tidlig høstdag er det liten tvil om at nordisk business står overfor enorme utfordringer nå som må løses de neste årene. Dårlige økonomiske utsikter gjør sitt til at de nordiske landene må se etter likehetene seg i mellom, mer enn på forskjellene. Hver for seg står landene dårlig rustet til å møte utfordringene som står for døren. Det betyr at man nå må hente synergier der hvor det er mulig. Konkurrentene er ikke naboene, det er Europa og USA.

Svenska Dagbladet (SvD) har i sin søndagsutgave en stor artikkel hvor de sammenligner det nordiske politiske klimaet, med utgangspunkt i Sverige. En morsom sak, som dog tenderer til å være flåsete.

Offisiell Nordisk mat!

Lørdag publiserte Svenska Dagbladet (SvD) en artikkel om det nordiske kjøkkenet. Det viser seg at det nordiske ministerrådet har blitt enige om hva som får være med og ikke når man skal omhandle mat i Norden. Les artikkelen her

Posten Norge furter

Dagen etter at det ble kjent at postverkene i Sverige og Danmark slår sammen sine virksomheter og danner en nordisk logistikkaktør med 45 000 ansatte og en omsetning på 50 mrd SEK, velger den Norske Posten å gå ut med en pressemelding om at de nå leverer post til over 2 millioner svenske husstander. Hvem er denne pressemeldingen ment for? Kanskje var det bare et desperat mottrekk for å få sagt ” Posten Norge slår fast at deres mål er å bli det ledende postselskapet i Norden”? Altså - vi er ikke døde, og kampen fortsetter.

At Norske Posten nå får tøffere konkurranse viste vi alt i går. At CityMail leverer brev i Sverige og Danmark er vel heller ingen nyhet. Så da er det vel ingen ting annet en et krampetrekk (les: vi har også saker på gang) fra ledelsen i Posten Norge.  Jeg leser det som om de må publisere et mottrekk, men at det hele blir en fjert som de faktisk hadde klart seg uten. Vi er jo mer interesserte i hva de nå tenker å gjøre med PNL som de har som milliardbusiness med Danske Posten og som er nødt til å legges ned eller selges.

Om CityMail kan levere til over 2 millioner svensker er jo en ting, hvordan ser økonomien ut for selskapet. Hvor mange benytter egentlig aktøren. Der jeg bor kommer Posten (Sverige) først og legger brev i min postkasse, så kommer CityMail litt senere på dagen. Men hvem som leverer hva av det jeg til slutt henter ut, vet jeg ikke. Men å påstå at de nå leverer all post til 2 millioner svensker høres jo ut som om de har erstattet Svenske Posten. Det har de jo ikke. Så hva sier tallene?

Fortsettelse følger…Hva blir det neste. Posten i Norge er et stort og seriøst selskap som faktisk kan gi svenskene og danskene konkurranse. Men dette mottrekket var jo heller dårlig.